22 maj 2011

Cykeltur

Vi tog en lite längre cykeltur igår, jag och gumman. Vi for över Lit - Krokom - Nälden - Ytterån - Rödön och hem. Jag har nästan svårt att fatta hur fint jag bor numera, se själva:
På väg mot Litsnäset

Fika på Krokoms värdshus

Rödön

Rödön. Mot Oviksfjällen

11 maj 2011

Hälsning från Mumindalen

Det var ett tag sen det blev nåt skrivet nu här i bloggen. Det har som varit litet mycket annat att fixa med och ta in:

Flytten från Björnlunda till Östersund
Efter att ha firat påsk hos föräldrarna i Rättvik så följde gumman och styvdottern med till Björnlunda för att hjälpa till att packa och greja. Det var tur det, annas hade det gått åt helvete kan jag säga. Allt tar ju så mycket längre tid än man tror. På lördagen 30/4 kom så mor o far ner med flyttbilen tidigt på morgonen, jag och pappa bar och kånkade och fyllde två bilar med prylar medan Helena och mamma städade och packade det sista från köket. På eftermiddagen när allt var packat så var båda bilarna fyllda till bristningsgränsen. Det var en j-a tur att jag hyrde den större varianten av skåpbil. Mor och far tillsammans med Cissi åkte lite i förväg hem till Rättvik medan jag och Helena stannade kvar för besiktning av lägenheten.

Vi hade beslutat att mellanlanda hos mor o far för att slippa köra så långt på en gång. På morgonen när vi skulle iväg så såg det ut som vädrets makter ville jävlas ordentligt med oss, men det var bara tillfälligt som tur var.

Väl framme i Östersund så fyllde vi upp både lägenhet och vindsförråd med kartonger och prylar och undrade hur fan allt skulle få plats. Jag hade som tur var ledigt två dagar efter flytten och kunde köra lite grejer till återvinningen. Tyvärr uppstod ett litet missförstånd så jag hivade även iväg Helenas jättekruka och inte bara den trötta palmen som stod i. Förlåt än en gång!

Helgen efter så åkte vi ner till Rättvik igen för att hämta upp min katt som varit där i två veckor under flyttstöket, han kan inte åka bil utan att drogas så det är alltid lite stressat att köra honom några längre sträckor. Särskilt som han ibland kräks upp tabletterna och man får göra nån form av bedömning av hur stor dos han egentligen fått i sig. Så även denna gång.

Jag tror att vi räknade lite tokigt och gav en väl stor dos, inte bra, för han hade lite problem när vi kom hem. han gick och lade sig och sov i sandlådan och råkade baja på vardagsrumsmattan... Nåja, det ordnade sig det med, nu gör han rätt sak på rätt ställe, äter bra och putsar sig och verkar trivas fint.

Nya jobbet
Teknikinformatör.
Ta fram teknisk dokumentation som instruktionsböcker, reparationsböcker, underhåll- och vård.
Nu är det ju inte bara att sätta sig och skriva ihop nåt inte. Det innebär ju även att samla in all information och göra analys på det som skall beskrivas i böckerna tillsammans med tekniker från våran firma och även från tillverkaren. Ofta är produkten dessutom i prototypstadiet, om den överhuvud taget finns att se på. Ev. finns bara ritningar och 3D-bilder.

Just nu befinner jag mig i Finland hos släpvagnstillverkaren Närko för att göra just detta tillsammans med två andra. Utrikes tjänsteresa efter fyra dagars anställning. Rivstart liksom.
Hotellet håller väl kanske inte modernaste snitt, men det funkar ju ändå. Det står att dom erbjuder "high speed internet" men det är väl mer low speed, eller som just nu. No speed.


Det betyder ju också att jag återigen befinner mig på betydande avstånd från Helena.
Trots att vi äntligen är sambos.
Jobbigt. Men det är ju bara två dagar så det ska väl kunna gå tycker jag.

Nya livet

Nytt jobb, sambo, ny stad. Nytt liv.
Allt känns fantastiskt rätt. Fantastiskt bra. Jag stortrivs som nybliven norrlänning, Östersund är en underbar stad, med fantastiska möjligheter till friluftsliv och träning under alla årstider.
Att ha fjällvärlden alldeles inpå husknuten måste ses som en oerhörd förmån.
Det bästa av allt är ju ändå att få vara tillsammans med den jag älskar på riktigt och slippa det förbannade pendlandet.

Allt går och känns så bra just nu att det är svårt att ta in allt och förstå att det är på riktigt. Jag känner mig lite som en turist i mitt eget liv. Det märks på mig också, jag blir gärna tyst och lite inbunden, det är som att hjärnan blir överbelastad och jag inte klarar av att vara social som vanligt. Vi var t.ex. och fikade hos bekanta häromdagen och jag kände mig som ett fån som inte fick nåt vettigt sagt alls egentligen.

Nåväl, nu är ni lite uppdaterade.
Jag ska iväg på bjudmiddag. På återseende.

 
Design by Free WordPress Themes | Bloggerized by Lasantha - Premium Blogger Themes | Affiliate Network Reviews